fredagen den 23:e mars 2007 - fast

det har snart gått ett år, och mina känslor är desamma som då.

jag MÅSTE göra det hon bad mig om, men jag vet inte hur det ska gå till...

hon betyder ALLT...

jag gör VADSOMHELST för henne...


JÄVLA SKIT.
varför vågade jag?

så ont...

Kommentarer
Postat av: Ulrika

Du vågade därför att du är stark och modig. Utan att våga vinner man aldrig något. Denna gången förlorade du, henne, men du vann insikt.

Nu är det fan dags att du ruskar på dig, lämnar det som hänt bakom dig och flyttar fokus till nutiden. Ingen, allra minst du, vinner något på din självömkan.

Ja, jag vet att det är lättare sagt än gjort men det måste lika förbannat göras om du skall kunna leva vidare och det blir inte lättare för att du går och ältar.

Livet är för kort för att slösas bort i bitterhet. Höj huvudet, sträck på dig, rikta blicken framåt, utåt så skall du finna att livet väntar på dig.

Kram

2007-03-24 @ 09:15:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback