i huvudet på snusmumriken...

kanske?

*väntar några sekunder*

nope - still breaks my heart.


---

igår var en riktig höjdardag.

först blev jag ÅTERIGEN trackad för något jag inte kan hjälpa / rå för - något jag får kämpa med (mot) mig själv med i stort sett *varje* dag, nämligen att "våga" (eller vad det nu handlar om - jag *är* ju EGENTLIGEN inte blyg, så det måste vara nå't annat, och då ligger det ju nära till hands att tänka att det beror på mitt neuropsykiatriska funktionshinder, vilket det oxå finns hyllmeter efter hyllmeter med vetenskapliga belägg för, om man bara tar sig tid attläsa på lite om just neuropsykiatriska funktionshinder i allmänhet, och autismspektrum i synnerhet) prata i grupp.

one-on-one går för det mesta grymbra, om jag sovit bra, om inget speciellt har hänt strax innan, om jag fått "en bra känsla" av personen vid ett handslag (jag känner i stort sett på en gång när jag hälsar på någon om detta är en "bra" person eller om personen kommer hamna på min "INTE"-lista, och har man väl hamnat på "INTE"-listan så tar man sig i stort sett ALDRIG därifrån), och om det inte är alltför (ljudmässigt) stökigt omkring mig.

men i grupp är det en HELT annan sak...

förmodligen blandas det jag inte kan hjälpa / rå för med så'nt som jag *kan* hjälpa / rå för, nämligen det faktum att jag under skoltiden ofta blev utsatt för gruppmobbning.
jag *har* kommit över det, i alla fall till *stor* del (ärren kommer alltid finnas kvar, men jag kämpar för att inte låta minnena av hur de hamnade i min själ påverka mina nutida möten med människor), men jag hyser en misstro till andra människor, och känner oftast in mig ett bra tag innan jag kliver in i någon ny relation, av vilket slag den än må vara.

kommentarer och gliringar från människor som inte känner mig och som alltså inte vet så värst mycket om hur autismspektrum påverkar mig och mitt liv kan jag oftast skaka av mig, men när de kommer från människor som jag *har* förklarat för och som *"borde"* förstå, så är det som att benen slås undan för mig.

jag blir inte *arg*, men så ini själen TRÖTT och LEDSEN...


för att kvällen sedan skulle bli PERFEKT så blev jag bannad från en dc++-hubb, då en av de hubbansvariga trodde jag var en annan person på den hubben.
personen som han *trodde* jag var var en man som betett sig illa mot en eller flera kvinnor på den hubben - han hade typ "sajberantastat" en eller flera stycken.
jag hade aldrig tidigare varit på den hubben, men eftersom jag ju *har* erfarenhet från sajberövervakning, så kunde jag inte låta bli att kommentera det hela, och jag gjorde det genom att skriva "hmmm..." i hubbchatten.
tydligen räckte det för att hubbansvarige skulle få för sig att *jag* var den där karl'n som betett sig ILLA, och att han helt enkelt hade skaffat sig ett nytt hubb-nick, istället för att, som hubbansvarige hade "beordrat" honom att göra, gå och lägga sig och sova ruset av sig (han erkände att han var full)...

sedan kom det ett privatmess från hubbansvarige, men eftersom jag samtidigt surfade på rfsl-chatten så såg jag det inte innan det var försent, och jag hade blivit bannad från hubben.
*suckar tungt*

till råga på allt så är det en *tysk* hubb, och det *var* ju faktiskt inte *igår* som jag skrev på tyska, prexis...

jag fick hursomhelst tag på en som finns på den hubben, och han skulle tala med den hubbansvarige som bannade mig, och förklara för honom att han begått ett misstag.

ja, jösses, så det kan bli!

sanslöst...
*asg*

har inget vettigt att skriva om.
inget annat heller.

TRÖTT.