i huvudet på snusmumriken...

idag fyller hon som var den första (och *då* den Enda) Flikkan år...

insikten om min kärlek till Henne drabbade mig som en häftig feber, och efter det blev mitt liv ett helt annat...

jag åkte iväg till det stora landet i väster (nej,*inte* norge - *längre* västerut!), och medans jag var där insåg jag att den jag saknade *inte* var den *man*  jag var förlovad med utan *Henne* - min bästa vän...

jag kom hem, bröt förlovningen, sade "diggiloo på er, vännerna!" åt församlingsmedlemmarna i jesu kristi kyrka av sista dagars heliga ("mormonkyrkan"), skrev ett passionerat kärleksbrev till Henne och rymde sedan till stockholm och priden...

jag behöver väl inte nämna att Hon var och är strejt som en pil (i alla fall i nyktert tillstånd) och alltså inte alls besvarade mina känslor?

ännu mer klassiskt var att Hon inte alls hade nå't emot att låta sig "uppvaktas" av mig (på sina villkor), för att sedan hugga mig i ryggen prexis när det passade Henne...

*ler snett*

undrar om jag nå'nsin kommer lära mig...


ps. grattis oxå till elvis presley och david bowie, såklart! :)