i huvudet på snusmumriken...

Det som är konstigt ligger utanför ramarna för vad som är normalt. Det är märkligt, och kan vara svårt att förstå.

I den betydelsen har ordet konstig använts i svenskan sedan 1620-talet. Men redan i fornsvenskan, efter ett lån från lågtyskans kunstich, kunde det användas för att beskriva duktiga människor. Folk som är skickliga när de utför tekniska eller kreativa konststycken, helt enkelt. "En hälsosam, villig, konstig och mächtig hushållare", står exempelvis att finna i ett citat från tiden runt 1750.

Dagens betydelse har utvecklats ur att något som är konstigt kräver mycket möda av tanken för att förstå.