fredagen den 27:e april 2007 - vaken men drömmer mardrömmar

det finns kanske ingen annan, men den här finns inte och fanns förmodligen aldrig heller, mer än som ett hopp.

there. i've said it.


vad gör jag nu?

hoppet fick mig att kunna koppla bort det som är sanningen:
jag HATAR.
jag har ONT.
jag vill inte leva, för jag är redan död.

mitt liv har absolut NOLL värde.

jag mår SKIT, hör ni det?

allt jag vill är att bli hållen och få gråta.
ingen behöver säga att allt kommer att bli bra, för jag behöver inga fler lögner...


torsten behöver stesolid inför sista april-fyrverkerierna och -smällarna, men jag vågar inte ringa veterinären och be om ett recept, för jag vågar inte ha tabletterna här nu.

vad gör jag nu???

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback