i huvudet på snusmumriken...

nå'n kanske undrar vart *mumrik* tagit vägen...

jag *vet* att bloggen blitt ointressant och intetsägande, men *mig* (som ju är den jag skriver för) säger det faktum att det blitt så MASSOR...

jag vill inte skriva mer om mina känslor och tankar kring m för de ändras inte, och de ändrar inkentinken...

igår åkte hon på "turné" och blir borta i 1½ - 2 vekkor, så jag får träna på att andas själv.
igår var oxå första gången på månader som jag gick och lade mig och sov en slurk mitt på dagen...

jag känner verkligen att jag skulle kunna presentera mig med orden "ich bin werther", för likt goethes romanfigur är jag patetiskt och dödligt påverkad av Henne - Hon har gått mig i blodet.


men jag nickar och ler och pratar om inkentinken, fast jag dör invändigt...
och jag tänker att vill hon ha det så, så får hon det.
men jag gillar det inte.