i huvudet på snusmumriken...

i helgen skrev jag svar till killen som skrev till mig på stayfriends.se.
så här skrev jag:


hejsan!

jo, jag minns dig...
*ler*

när jag reggade mig på den här sajten och sökte reda på de skolor jag gått i, och sedan såg namnen på folk som gått ut samma år som jag så översköljdes jag av minnen.

jag såg *ditt* namn, och för mitt inre såg jag en kille som "alltid" försov sig!
*garvar*

när jag läste ditt meddelande så började jag gråta, och sedan har jag försökt tänka vad jag skulle svara...

jag vill att du ska veta att jag *aldrig* under alla dessa år, alla gånger jag tänkt på det helvete som var min skoltid, tänkt att *du* var en av dem som var värst.

så de tankarna ber jag dig släppa nu.
*ler lite*

jag vill också att du ska veta att du är den enda som bett om ursäkt, och det ska du ha *massor* med cred för!

TACK!!!

ta hand om dig!

/ mumrik


jag vet att han har läst meddelandet och jag hoppas han förstår hur "skönt" (hittar inte "rätt" ord just nu - kanske för att det inte finns något *"rätt"* ord) det var och är för mig att läsa hans meddelande - att höra att någon faktiskt har *tänkt*...

*ler lite*